När man som ny börjar titta på marknaden kring klimatkompensation, kan det vara svårt att greppa alla begrepp och regleringar kring systemet. För att underlätta för dig som har ett intresse för klimatkompensation har vi försökt samla de vanligaste frågorna för att på så vis göra det lättare att ta till sig all den information som kompensation innebär.
Vad innebär klimatkompensation? Varför ska man kompensera?
Efter att man ha beräknat sina utsläpp av växthusgaser, och aktivt minskat dessa kommer det alltid att finnas en post av utsläpp kvar. Då kan man välja att kompensera dessa för att på så sätt ”neutralisera” sin kvarvarande klimatpåverkan. Klimatkompensationen kan göras genom att man köper s.k. reduktionsenheter kopplade till projekt som genomförs i enlighet med Kyotoprotokollets två projektbaserade mekanismer (s.k. CDM- och JI-projekt). En reduktionsenhet motsvarar ett ton koldioxid.
Insatsen som betalas är ingen investering på så sätt att det genererar några pengar tillbaka - den ska snarare ses som ett sätt att kompensera för de utsläpp man står för på hemmaplan. Klimatfrågan påverkar oss alla och är ett globalt problem. Alltså räcker det inte att man exempelvis i Europa skulle lyckas med att nolla sina utsläpp, eftersom utsläppen globalt fortfarande påverkar oss alla. Genom att bidra till minskningar på andra platser bidrar vi till att påskynda processen för att ställa om världens energiförbrukning till de nivåer som krävs för att dämpa klimatförändringarna. En annan positiv aspekt på klimatkompensation är den kunskapsöverföring som sker i systemet, som i förlängningen främjar exempelvis en hållbar utveckling inom energiproduktion i länder där industrin växer.
Är inte klimatkompensation bara ett sätt att köpa sig fri?
Klimatkompensation bör ses som en del av ett bredare klimatarbete, och inom området har alla våra kunder ambitiösa mål. Klimatarbete är lönsamt, där viljan att minska sin påverkan leder till minskade kostnader och kommunikativa fördelar. En restpost av växthusgaser kommer i slutändan alltid att finnas kvar, och i detta skede väljer många att bredda sitt klimatarbete genom klimatkompensation. På så vis bidrar de till det globala klimatsamarbetet.
Vi upplever att kritiken att köpa sig fri genom kompensation är mindre utbredd internationellt, där man snarare pratar om att överkompensera för att vi på global nivå ska kunna främja det globala klimatsamarbetet.
Utsläppsrätter och reduktionsenheter, vad är skillnaden?
Handeln med utsläppsenheter enligt Kyotoprotokollet görs i olika utföranden på olika marknader. Utsläppsenheter brukar användas som samlingsnamn för alla utsläppsrätter och reduktionsenheter.
Med en utsläppsrätt menas en rätt att släppa ut, inom ramen för ett handelssystem med utsläppsrätter. Inom EU finns ett sådant system, rätten att släppa ut kan på så sätt styras till ett maxantal för regionen. En reduktionsenhet, den typen av enhet som är aktuell när vi pratar om klimatkompensation, är en enhet som indikerar en åtgärd som lett till en reduktion i utsläpp av växthus gaser på annan plats.
Kan man göra lokal klimatkompensation, exempelvis i Sverige?
Visst kan exempelvis en övergång från fossil till förnyelsebar energi inom ramen för Sverige ses som en form av kompensation och en insats för ett bättre klimat. Men CDM-systemet styrs av riktlinjerna iKyotoprotokollet, och enligt detta sker kompensation på global basis. Den globala aspekten är viktig då kunskapen om klimatproblemen och dess lösningar behövs spridas för att vi tillsammans ska kunna tackla dessa problem och säkra en hållbar utveckling, framförallt i länder där industrin växer lavinartat.
Hur vet man att insatsen går till faktisk minskad klimatpåverkan?
Varje köpt enhet har ett eget serienummer, som sparas i ett register hos Energimyndigheten. Genom dessa serienummer kan man säkra faktisk reducerad klimatpåverkan samt hindra dessa från att säljas vidare.
Utöver den verifierade klimatnyttan, hur vet man att projekten stödjer positiv samhällsutveckling lokalt?
Klimatkompensationssystemet och CDM-systemet är ett ungt och nytt system, och som alla system och initiativ kommer det med utmaningar och svårigheter. Det bästa sättet att säkerställa trovärdiga projekt som även bidrar till positiv samhällsutveckling är att ha en nära kontakt med projektägarna genom kontinuerlig uppföljning av projektens påverkan och utveckling.